Min Amerikaresa 1997

Min Amerikaresa 1997

Amerika – Det var framtidslandet för många.

Genom TV och bio har man fått uppleva Amerika och amerikanarna. 1997 tyckte jag att det var dags för mig att uppleva landet live. Utah var den del av Amerika som jag först ville besöka, mycket på grund av att flera gamla Havdhembor hade emigrerat dit på 1800-talet, men också för att mormonerna har ett stort center, där man kan söka efter alla de som emigrerade.
På bilden här bredvid syns centrer i mitten, en låg byggning bakom det trädbevuxna området.
Jag har även turen att ha en brevvän som bor i Salt Lake City. David och hans hustru Christin erbjöd mig att bo hos dom, vilket jag tacksamt tackade ja till. 
David kunde invandrarnas- och indianernas historia och han var en mycket bra berättare.  
Jag är honom ett stort tack skyldig.

Scipio, Millard i Utah.

Detta är en gravsten som jag fann på en kyrkogård i Scipio, Millard i Utah. Jag fångades av gravstenen på grund av det svenska namnet Lars Esklund och för att Lars var född så tidigt som 1818. Lars var alltså drygt 40 år när han emigrerade. Lars och Kathrinas son, som är begravd här och är med på gravstenen, hette Louis Kattegatt. Namnet Kattegatt fick han för att han var född på Kattegatt.

Lars Eskelund var född vid Äskes i Sanda, hans syster Anna Margareta Hansdotter var min anmoder.

David och jag tog ett tripp upp till Idaho för att besöka Karl Black och hans systrar. Jag visste inte då att Lars Eskelund var anfader till Karl och hans systrar och att de var släkt med mig. Inte heller visste jag då att Lars var min anmoders bror.
Allt detta stod klart för mig först när jag kom hem och började bearbeta allt material som jag samlat på mig under min resa.

Här bredvid syns gravstenar från Scipios gamla kyrkogård. Där var i stort sätt alla gravstenar i trä. Texterna var i det närmaste oläsliga.

Pow-Wow.

På David och min resa upp till Idaho hade vi turen att kunna besöka en Pow-Wow där endast indianer medverkade.  Pow-Wow är ett ord som använts av indianer och betyder att man samlas till stormöte eller rådslag för att lösa svåra problem som berör alla i samhället eller byn.  
Indianerna hade även en tävling i vem som hade den vackraste dräkten. De dansade på en stor öppen plats och var och en hade ett nummer fastsatt på klädes- dräkten.
Dom var alla otroligt vackert klädda i dräkter dom själva hade gjort. 

Idaho.  

På vägen upp till Idaho besökte vi en plats där nybyggarvagnarna hade dragit fram. Ännu idag kunde man se hjulspåren i marken. Vårt mål på vår resa till Idaho var Karl Black och hans systrar. Här på fotot syns David Larson samt Karl Black och hans systrar.