En snickarmästare i Hemse

En snickarmästare i Hemse

Många är de gamla hantverkare som verkat på ön och många är de som fallit i glömska. Min morfars far, Wilhelm Alfred Pettersson var Snickarmästare och grundade Hemse Snickerifabrik. som sedan gick i arv i tre generationer.

Wilhelm Alfred Pettersson föddes den 3 februari 1856 vid Jaxarve grund i Rone. Han dog i Hemse 20/2 1913

Hans far, Wilhelm Ferdinand Pettersson, från Visby var Skeppare i Ronehamn och försvann ute till havs 1864, då han “förde kontraband mellan krigsförande part under Dansk-Tyska kriget”. Det måste ha varit en mycket riskfylld uppgift och det kostade honom också livet.

Hans mor, Brita Maria Christophersdotter, var född vid Burge i Havdhem. Hon levde kvar vid Jackarve efter makens försvinnande och hade det nog ganska knapert under sina återstående dagar i livet. Efter henne död 1894 upprättades en bouppteckning .

Wilhelm Alfred gifte sig med Johanna Maria Hallin från Halldings i Hemse som var dotter till snickarmästaren Johan Hallin från Halldings i Hemse och Maria Augusta Elisabeth Olofsdotter från Äskes i Sanda. Johan var verksam i Hemse, men reste också runt på gårdar på Sudret och tillverkade salsmöbler m.m. Han bodde då på gården och hade ofta en lärling med sig. Johan Hallin tillverkade även möbler till Visby.  Jag har hört att han ska ha tillverkat möbler till sessionssalen vid länsstyrelsen men de möblerna har nog försvunnit nu. Jag har endast sett ett skåp som han tillverkat.

Hanna och Wilhelm bodde i Wilhelms födelsehus som familjen flyttade från Jacksarve i Rone, upp hit till Storgatan.

Huset blev dock med tiden för litet och man bestämde sig för att bygga ett nytt på grannfastigheten.

Som många andra var Wilhelm Alfred över till USA för att arbeta ihop pengar. Han hade tagit äldste sonen, Knut, med sig till Boston. Hustrun “Hanna” och de yngre barnen fanns kvar hemma i Hemse. Hon i sin tur slet med att få det nya huset byggt, som de sedan flyttade in i. Det huset finns ännu kvar och ligger på Storgatan, nära fabriken. Hanna var nog på många sätt en driftig kvinna, vilket var en nödvändighet för mången fattig familj.

Här är en bild på Johanna “Hanna” och barnen Knut, Alfred, Maria, Karl och Walli.

Nåväl, Wilhelm Alfred kom hem så småningom och han hade fått ihop pengar att bygga en snickerifabrik. Den byggdes vid Gannarve på södra Hemse, snett mitt emot kvarnen i Hemse.

Wilhelm Alfred och Hanna fick sex barn. Äldst var Knut. Det var han som följde med Wilhelm Alfred till USA. Det var säkert en spännande upplevelse för en yngling men det måste även ha betytt mycket hårt arbete. Knut kom hem igen och han var verksam i snickerifabriken och han var sedan en av delägarna. Knut gifte sig två gånger. Första gången med Hillevi Bergkvist från Norrlanda. Hon dog tidigt i TBC. De fick tre söner varav två dog som barn, även de i TBC. Sedan gifte han sig med Ester Larsson från Bomunds i När, hon kom att kallas för “Ester-Knut”. I andra äktenskapet föddes tre döttrar. De bodde vid Gannarve, senare benämnt som Storgatan i Hemse. Samma hus som modern Hanna byggt.

Sonen Alfred gifte sig med Ada Holmberg från Alveskogs i Eke. De bosatte sig vid Bobbenarve i Öja och fick tre barn, två döttrar och en son. Alfred var Smedmästare och Hovslagare i Burgsvik.

Dottern Maria, Maja flyttade till Limhamn i Skåne där hon gifte sig med en Sjökapten vid namn Andersson. De fick en dotter. När mannen dog flyttade hon vidare till Stockholm. och där fick hon en son. Maja arbetade i ett tvätteri vid Haga slott i Stockholm.

Tredje sonen Karl, Kalle, min morfar, reste till Skåne. Han arbetade vid Kockums i Limhamn och tillverkade tågvagnar. Där träffade han en skånsk flicka vid namn Ester från Hallaröd som arbetade som hattmodist i Limhamn. Kalles längtan till barndomsön blev för stark så de flyttade till Hemse och även han blev delägare av Hemse snickerifabrik. Kalle och Ester fick nio barn tillsammans, sex döttrar och tre söner. Dessutom satt han med i Skolstyrelsen och var även en tid Brandchef i Hemse frivilliga brandkår. Kalle och Ester köpte ett hus snett emot sitt föräldrahem på Storgatan. Där bosatte sig nu han med sin familj. De bodde sedan kvar här till ålderns höst.

En dotter, Gerda, föddes när familjen under en kort tid bodde i Visby. Hon dog redan vid tre års ålder i difteri.

Så slutligen yngsta dottern Wallentina, Walli som gifte sig med köpmannen Helge Nilsson. Han drev en mataffär i Hästbacken i Visby. Samma lokal som nu inryms av butiken “Akantus”. De fick två döttrar. Efter makens död, på 1950-talet, flyttade Walli med barnen till Stockholm.

Min morfar, Karl, (till vänster på bilden) utanför den byggnad som var grunden till Hemse snickerifabrik. (Morfar Karls bror Knut andre till höger på bilden). Här byggdes senare en större byggnad som fungerade som snickerifabrik fram till 1980-talet då en ny fabrik byggdes på det nya fabriksområdet i Hemse.

En liten bit söderut från fabriken var även Hemses första gatubelysning placerad. Det har berättats att man på lördagkvällarna vallfärdade hit till detta gatulyse för att stå under dess sken. Den var driven av Wilhelm Alfreds granne och vän smeden Lars Petter Silthbergs ångmaskin som denne transporterat hem från USA. Wilhelm Alfred och Lars Petter Silthberg var i Boston samtidigt och jag kan tänka att två så äventyrliga män säkerligen gjorde sig ”glada dagar” i USA.

Lars Petter Silthberg var tekniskt intresserad och han tillverkade en hel del motorer. Jag har sett ett foto från 1920-talet där min morfar står vid en ”motorcykel” tillverkad av denne Silthberg. Han tillverkade även bilar.

Wilhelm Alfred dog den 20 februari 1913 vid endast 57 år ålder. Han ska ha avlidit i lunginflammation som han ådragit sig då han gick hela vägen från Visby till Hemse en kall vinterdag. Den promenaden torde ha tagit många timmar. När han dog förrättades det laga bouppteckning och där togs det upp alla ägodelar familjen hade men också alla redskap som fanns i snickerifabriken.

Efter Wilhelm Alfreds bortgång fortsatte sönerna Knut och Kalle att driva fabriken. De utvecklade bland annat en vävstol som blev ganska omtalad. Den användes bland annat i skolorna och kallades för ”Gotlandsväven”. Sedan kom Kalles son Owe, min morbror, med i företaget på 1950-talet och han fortsatte utveckla idéer för företaget. Även Owes två bröder Hans och Lennart var verksamma i företaget.

När Knut och Kalle blivit äldre tog Owe och hans familj över ägandet. Under Owes ledning utvecklades en idé med modulpanel som många väggar på Gotland och Sverige i övrigt prytts med. Ja, idén gick även på export. Inne i hamnterminalen i Nynäshamn finns ännu kvar sådan panel, har jag sett. Under den här tiden fick fabriken namnet ”Hemse modul”. På 1980-talet byggdes nya lokaler på Hemses nya industriområde. Företaget övergick sedan att bli Hemse Jutlandia.

Så lite om dessa människor från en tid inte allt för långt bort och ändå så avlägset redan.

Vid tangentbordet Lotte Jensen

Wilhelm Alfred hade en halvbror Petter Pettersson, född 1845-04-20 vid Burge i Havdhem, Petter for 1868 till Amerika och jag tror Wilhelm Alfred och sonen Knut besökte honom under sin resa till Amerika.

Denna artikel hittade Mats Ekedahl i tidningen “Svenska amerikanaren”. Publiceringsdatum den 22 oktober 1891 Uppfinning av en svensk-amerikan. I Rockfords-Posten meddelas, att en svensk, Peter Peterson, för närvarande bosatt i Rockford, IL., har uppfunnit en roterande vävstol, som, när den kommer att introduceras i marknaden, kommer att totalt uttränga de gamla, tunga och besvärliga vävstolarna. Uppfinnaren av denna praktiska och sinnrika maskin har arbetat på densamma i 15 års tid, men varit oförmögen att fullborda den på grund af ekonomiska svårigheter. Han anlände för omkring 3 år sedan hit till landet från Gottland och har under nämda tid arbetat I Pullman, IL.